Jag har mist en ledstjärna. Eller inte bara jag, vi är många som miste vår kompass idag. Jag är tacksam och lycklig att jag fick ynnesten att få den mormor jag haft så långe i mitt liv. En ynnest som jag önskar att alla kunde få uppleva. Min mormor hade visserligen tid, ork och energi för alla och hon gjorde ett djupt avtryck hos alla, men att få ha henne som mormor, det var något extra. Vi kommer klara oss bra för du har gett oss den plattform vi står på, men det kommer kännas tomt och världen blir lite tråkigare utan dig. Men vi har våra minnen. Alla tokiga middagar med skratt, en tågresa till Katrineholm bara för att få åka tåg, alla semestrar, alla pysselprojekt, alla kortspel, all kärlek. Jag har nästan 50 år av sparade minnen som jag varmt kan tänka på när det behövs. Tack mormor ❤️