Så mkt roligt vi haft, så mkt spännande vi upplevt. Tänker ofta på Dig, saknar Dig/ ACO

Tack broder!
Du var fantastisk att känna i Victoriabataljonen!

Dan, min älskling. Att dela kärleken med dig var som att gå i ett hav av färgstarka tusenskönor vart jag än vände blicken. Jag är så glad att jag fick sagt det till dig. I smärtan och saknaden firar jag ditt enastående liv och ditt stora hjärta till dem som korsat din väg och de fantastiska gapskratt du och jag hade. Puss 

Tack Dan för förmånen att få arbeta med dig under så många år i traumasvängen
Saknade den är stor 

Kära Dan vi forskade tillsammans och jag lärde dig att operera grisar. Det var en rolig tid.

Dan, jag träffade dig på Medicinska Föreningens pub min första vecka på läkarlinjen. Du gick flera år över mig, jag var ny i stan och hade ingenstans att bo. Du erbjöd mig att hyra din lägenhet på Gävlegatan vilket jag sedan gjorde i många år. Vi träffades på sjukhuset många gånger och din varma blick och omtänksamma sätt gav mig alltid en känsla som av en storebror. Jag ville prata mycket mer med dig!  Så ofattbart och sorgligt att du inte finns här mer. Kärlek till dina nära. ❤️

Sov gott Dan ❤️ Våra mammor var kusiner och det var länge sedan vi sågs. Men följt dig på nätet. Du älskade o busa när vi var små men alltid så snäll. Kram 

Vila i frid käre läkare!

vila i frid min fina klasskamrat från fyran till nian

Vila i frid min fina klasskamrat från ettan till nian.

Vila i frid

Vila i frid! Tack för allt du gjort för akutsjukvården i Stockholm. Varma tankar till din familj och dina närstående.

Käre Dan,

det har gått en tid sen begravningen och det är fortfarande helt ofattbart att vi aldrig mer kommer att träffas.
Tårarna rinner efter att ha läst alla fina ord - du har verkligen gjort avtryck och betytt mycket för många. Få människor är födda till att verka i det stora och utföra saker som positivt påverkar oändligt många människor - du var en av dem.

Jag, som syssling, träffade dig mest som liten, när familjerna umgicks. Du hade alltid glimten i ögat och var full med bus - många gånger till lillasyster Hèlens stora förtret. -Nää Dan, sa hon lugnt, nu är du dum!

När vi åkte skidor så åkte du baklänges i spåret, att åka framlänges var väl alldeles för enkelt för dig. Helt plötsligt satt du i en trädtopp och ingen visste hur du hade hamnat där. Som den atlet du var så var väl även det plättlätt för dig. Kanske var det mormor Rut du bråddes på, ni hade ju brottningsmatcher när hon bara hunnit bli 80 år…

I snart 10 år har jag sett fram emot att träffa dig på pappas 80-årsfest och dansa med dig som vi gjorde på hans 70-årsfest. Nu blir det inte så ,men jag lovar att dansa för dig och kanske är du någonstans och ser mig och dansar med mig.

Vila i frid käre Dan. 🖤

Unn Thorén, bara en vanlig syssling.

Du fattas oss!

Sorgen är stor. 

Kära Dan, med otrolig kompetens och erfarenhet har du med trygghet och värme lärt oss massor både vad gäller sjukvårdsyrket och livet i stort. Tack för många och oförglömliga upplevelser och fina minnen under våra uppdrag i akutläkarbilen. Jag vet att vi kommer äta varmrökt lax någon dag igen…
Som vår kollega, vän, mentor och förebild… du är enormt saknad ❤️

Käre Dan,
Tack för allt gott Du var, stod för och gjorde!
Du är saknad!

Bästa Dan!

Alltid saknad, aldrig glömd. En stor förebild och personlighet.

Vila i frid min vän.

Tack för alla värdefulla möten i vården av och till genom åren. Vila i frid.

Vila i frid! 

Till Dan Gryths minne:

Att ta emot beskedet om Dannes bortgång var något som omedelbart gjorde mig alldeles matt, tagen och chockad. Danne var den kurskamrat som jag fick bäst kontakt med redan från början på KI när vi började HT-85. Vi pluggade ihop, kämpade hårt, med bl.a. tentainläsning ute i min familjs sommarhus på Ljusterö. Jag fick mycket hjälp av Dannes förmåga att sätta upp mål, hans beslutsamhet och bestämdhet, förmåga att ambitiöst arbeta noggrant, systematiskt och konsekvent och att aldrig lämna någon eller något i sticket.

Fredagen den 28 februari 1986, var vi en grupp som förberedde en stor fest för alla nyintagna på KI, vi var några som avslutade och samlade ihop oss i Gamla stan, när vi vid midnatt vara klara för kvällen skjutsade jag hem Danne, när vi passerade Norra Bantorget såg vi blåljus uppe vid Sveavägen, lämnade av Danne vid Gävlegatan och sa ”Hej då vi ses imorgon”, jag fortsatte hem, somnade. Någon timme senare ringde telefonen, det var Danne -”Palme är skjuten”! Danne cyklade omedelbart ner till mordplatsen på Sveavägen för att med egna ögon se vad som hänt, det hade inte varit många där, bara en enkel avspärrning. Kvällen efter råkade vi ut för en mindre trafikolycka, jag fick åka ambulans till DS-akuten, samma ambulans som kvällen före kört Palme till Sabb -sas det. Danne följde med, trots att jag sa att han kunde åka hem satt han vid min sida och stannade hela natten på DS-akuten tills jag var suturerad. Att Danne hade passion för ”Blåljus” och det som var ”Larm” var uppenbart men framför allt lämnade han aldrig en kompis.

Danne var den som ordnade det bästa sommarjobb och sommarvistelse jag någonsin haft, då vi båda fick sommarjobb på Visby-ambulansen sommaren-87, sommaren var fantastisk, vi jobbade heltid i 8 veckor men det kändes som semester. Danne var den som när han var ledig efter sitt dagskift och hörde att larmet gick på station (1:a ambulansen drog, 1:a brandstyrkan drog, 2:a ambulansen drog och 2:a brandstyrkan med deltidarna drog) cyklade ner till den tomma stationen och frågade i vakten om de behövde hjälp.

Sommaren -88, återvände jag själv till samma sommarjobb, men ej Danne, han vandrade i Nepal, Danne hade träffat en tjej och var kär. Efter 8v sommarjobb i Visby så skulle kurserna på KI dra igång igen, jag ringde Danne för att höra hur allt var, allt var bra men hans första fråga till mig med sin bullrande röst var ”Har du haft några larm då?”

Vi jobbade ihop på narkosen HS och senare under en period på KS, därefter gick vi olika vägar men ändå haft kontakt genom åren bl.a. vid vår årliga HT-85-middag på Nobeldagen, som dock av kända skäl, som så mycket annat ställdes in 2020.

Danne var en person med rättspatos, ryggrad, trygghet och civilkurage. Danne ville hellre vara med där det hände än att gömma sig, hellre vara på arenan och spelplan än sitta på läktaren. Danne var så säker, trygg och professionell i sin position och funktion. Dannes arena och spelplan var det akuta, där det var larm, gärna i skenet av blinkande blåljus. Han var ständigt beredd på att ta egen risk för att hjälpa eller rädda andra var än han var eller befann sig i Sverige eller utomlands. Danne var, är och kommer att vara en förebild och inspirationskälla för många för alltid.

När jag ibland har ringt Danne på Julafton, Nyår eller Midsommar för att önska trevlig helg har jag oftast fått till svar ”Tack Håkan, jag hinner inte prata, jag jobbar och vi drar på larm nu!”

Att vila, var inte Dannes melodi men om det går larm även i himmelen så vet jag att Danne självklart är där för att hjälpa och ge frid åt andra!

Håkan Z
Kurskamrat HT-85-KI
Narkosläkare

Vila i frid bäste Dan och frid över ditt minne och tacksamhet för allt du gjort för patienter, för att vår samverkan skulle fungera och att vår beredskap skall vara god. Att du aldrig mer kommer att komma in på akuten via ambulanshallen, med dina speciella steg och din lugna, respektfulla röst, alltid angelägen om god kontakt och att överlämna varje patient så väl som det bara går, är fortfarande obegripligt och oerhört sorgligt. Du kommer att vara saknad, men leva i minnet. Idag kommer mina tankar att vara med på din sista resa och med alla dem som är dig nära och som samlas för att hedra dig.

Tack för allt Dan. Du betydde otroligt mycket för vår utveckling och vi kommer aldrig glömma dig. Vila i frid

Dan, tack för allt du har gjort för oss!. Du var vår Medicinskt ledningsansvarig läkare och du var engagerad, ödmjuk, lyhörd och alltid tillgänglig. Vi kände trygghet att ha dig hos oss. Du är otroligt saknad av oss alla på Scandinavian Risk Solutions (SRS). Vila i frid.

Åh… min älskade storebror ♥️
Jag saknar dig så oändligt mycket… kan inte förstå att det är sant….

Vi har delat så mycket du och jag - du är ju den som jag känt i hela mitt liv.
Du var en sån där storebror som alltid ställde upp och ”skyddade” mig när vi var små när det behövdes samtidigt som du älskade att reta mig så där som syskon gör….

Det känns ofattbart att du inte längre finns bland oss
Jag saknar ALLT med dig och våra djupa samtal som vi hade.

Du var en riktig äventyrare som älskade livet!
Du var så levnadsglad och hade så mycket kvar att ge och leva för, din energi, din nyfikenhet, du ville fortfarande lära dig så mycket…

Och jag har förstått av alla fina ord som människor har skrivit om dig att du har gjort så så mycket och betytt så mycket för så många människor över hela världen!

Allt gick så fort på slutet…..

Tack brorsan för att du väntade på mig så jag fick vara nära dig när du tog ditt sista andetag och jag viskade ÄLSKAR DIG!
♥️♥️♥️

”Know you are Loved, Rest in Peace, Dream your sweet Dreams until your Soul is released….”

En förebild för många och en ära att ha fått ha dig på min högra sida. Saknar våra samtal och våra skratt på arbetet. Såg fram emot mer golf, boule och det där sköna badet vid bryggan som du uppskattade så mycket. Vila i frid.  

Vila i frid

En vän. En förebild. En stor medmänniska. Saknaden är stor. Basker av!