Lasse

Jag vill skriva några ord som mångårig arbetskamrat och även din chef på bruket i Hylte. När valsverkstaden blev klar 1986 var vi några som blev stationerade där och även du Lasse. Det utvecklades till att vi blev specialister och mycket högt respekterade, även av leverantörer och systerbruk i branschen. Du hade mycket stor del i detta då du var enormt duktig på våra mest komplicerade valsar så kallade processvalsar. Valsar med oljetryck som kunde böjas för att pressa pappret så det blev jämt och fint. Här kunde mycket gå fel med oljeläckage m.m. men du gjorde det med bravur och det funkade alltid. Man kan väl säga att bruket blev ditt liv och var en mycket viktig del i din tillvaro. Du var kanske inte den mest sociala personen men vi kunde alltid prata. Dels mycket jobbrelaterat men även motorsport där vi delade ett stort intresse. Formel 1 men även svensk motorsport. Du var en välkänd person i depån, alla förare visste vem du var. Jag skrev att du kanske inte var social men i ditt rätta element var det tvärt om. Du pratade med alla och var påläst, nästan som ett uppslagsverk och minne som en häst. Det var tider det Lasse. Tyvärr var sista tiden inte så rolig för dig och jag är ledsen för det. Vila i frid kompis och tack för att jag fick vara din arbetskamrat i många år med minnen som kommer att leva kvar länge.

Lasse

Jag tänker på dig varje gång jag ger mig ut på vägarna. När jag var liten, och vi var och hälsade på dig, mormor och morfar, lämnade du lägenheten efter middagen och då frågade jag mamma vad Lasse skulle göra. Hon sa ”han ska nog bara köra en runda” och jag blev lite förbryllad, för jag kände ingen annan som gjorde det. Sen skaffade jag bil, och jag förstod precis. Det finns fler som förstår: ”Jag har det bäst när hjulen rullar. När jag ser sjöarna och skogarna passera” /Winnerbäck ”With a chance to make it good somehow. Hey, what else can we do now? Exept roll down the window. And let the wind blow back your hair” /Springsteen