En sista hälsning, vila i frid
I ljust minne bevarad
En sista hälsning
En sista hälsning
Till minne av Britt-Marie
Det var sommar och jag tillbringade mycket tid hos mormor och morfar. Britt-Marie var ca tolv år och jag kanske fem. En dag väntade jag alldeles särskilt på att Britt-Marie skulle komma på besök. Efter lite tjat tilläts jag möta henne med villkoret att vänta in henne upp mot skogen, vid den stora myrstacken under tallen, strax innan Råmyren. Efter en stund kom Britt-Marie gående genom skogen från Äskekärrshållet. Leende och med sitt ljusa hår uppsatt i en hästsvans, schalett och ljusa smala byxor. Jag tyckte det var det finaste och tuffaste jag hade sett. Den ljusa bilden återkommer varje gång jag promenerar förbi platsen. I ljust minne finaste Britt-Marie - min barndoms idol!
Till minne