Minnesord i Dagens Nyheter

Limnologen Staffan Holmgren, Stenkyrka på Gotland, har stilla insomnat vid 89 års ålder. Han efterlämnar livskamraten Dagrun samt barnen Petter, Lotta och Ida med familjer. Naturen var fundamentet i Staffans liv. Från barndomens skogar och myrar bland storspovar och lappugglor i Edsele, Ångermanland, till att med barnbarnen hand i hand upptäcka tornseglare och apollofjärilar hemma i Stenkyrka på Gotland. Han levde sitt liv med en självklar övertygelse om att människan måste vara ödmjuk inför den jord vi har fötts att leva på. Efter studier i Uppsala och fältarbeten i Abisko gav han sig ut i världen och kom att bli en av pionjärerna vid Experimental lakes area i Ontario, Kanada, där han tidigt var med och visade fosforns betydelse för övergödningen av våra sjöar och vattendrag. Efter en tid i Alaska återvände han till sjöarna vid Abisko innan han slog sig ner i Jämtland. Hans långa vindlande karriär tog honom senare även till Vietnam och Indien. Staffan var övertygad om att kunskap skulle kunna leda oss tillbaka till ett hållbart förhållningssätt till vår planet. Han var en engagerad lärare och hade alltid med sig sin provtagningsutrustning – resesällskap fick vänja sig vid tvära stopp vid minsta vattendrag. Efter Tjernobylolyckan skaffade han sig genast en geigermätare för att mäta radioaktiviteten hos växter och djur. Han var ofta före sin tid och kämpade länge i motvind för att kalkningen mot försurning skulle utformas med respekt för vattnens naturliga särart. Han var även med och räddade Vindelälven och Ammerån från utbyggnad. Staffan hade en smittande entusiasm och nyfikenhet och alltid en fantastisk historia om minsta insekt som korsade hans väg. En kväll tog han in en avsvimmad slaguggla i farstun till radhuset; den hade flugit in i ett fönster och hade annars frusit ihjäl i den bistra vinternatten. Sådan var Staffan: spontan, omtänksam mot människor och djur, och ständigt på jakt efter såväl små som stora äventyr. Han var stark och seg som en fjällbjörk, men till slut har även en fjällbjörk levt sin sista vinter.