Älskade Far!
Måndag 13 juli somnade du in för sista gången. Nu är din sista kamp mot sjukdomen slut och det är dags för oss barn att snart säga farväl till dig vår Far. FAR, det var så vi kallade dig, trots att våra kompisar allihop kallade sin far för pappa, höll vi fast vid att du skulle vara Far. Samtidigt som det har varit jobbigt att följa dig den sista tiden så har det varit väldigt mycket mer av tacksamhet. Vi har fått möta dig i otaliga fina samtal, både om minnen, livet och döden. Vi har fått se vilken betydelse du har haft för så många människor som visat detta genom att besöka dig och skicka hälsningar. I en del av dessa möten har vi haft glädjen att få sitta med som åhörare. Så fantastiskt att få se dig skina upp och tala engagerat om tider och människor som kommit och gått. Den kärlek du visat dina besökare och den kärlek dina besökare visat dig har gripit tag i oss något oerhört. Du var så nöjd med det liv du har levt berättade du med glädjetårar i ögonen när vi pratade på slutet. Vi önskar verkligen att vi och alla vi andra vid 93 års ålder kan känna på samma sätt. Vi är så tacksamma och stolt över att haft dig som Far. Det engagemang som du genom livet haft i samhällsfrågor och politik, i mänskliga rättigheter och alla människors lika värde är otroligt imponerande. Du har skrivit otaliga artiklar, inlägg i tidningar och drivit politik och kyrka för att världen ska bli lite bättre. Och det har du verkligen fört vidare till barn, barnbarn och många andra i din närhet. Vi som barn har på olika sätt gått i dina fotspår och engagerat oss för människor genom våra jobb och andra engagemang politiskt och socialt. När vi fick vara med och sortera i ditt bibliotek med böcker så blev det ännu en gång tydligt att du verkligen varit en LÄSARE. Du kom ihåg innehållet i alla böckerna och kunde kommentera dess innehåll. Du har hela livet varit vetgirig och velat ta del av andras tankar och sedan sprida dina reflektioner vidare i predikningar, artiklar och samtal. Det var en sorg för dig när du sista halvåret inte kunde klara av att läsa böcker och fortsätta delta i bokcirklarna som gett dig så mycket. Trots att du var svårt sjuk under din tid på vårdboendet, bibehöll du en imponerande positivitet. Otaliga gånger uttryckte du tacksamhet över hur fint det var på boendet, hur bra du trivdes och hur bra personalen tog hand om dig. Du hälsade på alla och berättade för dem hur bra de var, både personal och andra boende. Där har vi mycket att lära. Det är så lätt att gnälla och klaga för småsaker. Du var en man med salutogena värderingar! Du har alltid varit ödmjuk och har uttryckt: “när jag var ung evangelist trodde jag ofta att jag hade svar på det mesta. Med åren har jag lärt mig att bli mer ödmjuk kring hur mycket jag faktiskt inte vet.” Därför blev du allt mer skeptisk till människor som är alltför tvärsäkra – verkligheten är sällan så enkel. Ditt bullriga och smittande skratt skratt spred glädje hos många och nu får mamma och andra nära och kära njuta av det där uppe, tror nog att det ljudet av skrattet även kommer sprida sig till oss här nere ibland också framöver. TACK FÖR ALLT! Hälsa mamma och alla andra du träffar på andra sidan! Vi älskar dig!






























