Lilla fågelunge lika skör och vilsen Lilla fågelunge lika rädd och frusen Har just ramlat ur sitt bo är långt bort från far och mor Lilla fågelunge ropar svagt och flämtar Lilla fågelunge trött och rädd du väntar Jag vill ta dig i min famn och hålla om dig så du blir varm Lilla fågelunge ingen hör dig när du gråter Lilla fågelunge ingen kraft att vända åter så när natten faller på står jag maktlös och ser på Lilla fågelunge lyfts upp av ängels vingar Lilla fågelunge bort från mig du tvingas men i himlen blir du varm du får vila i ängelns famn Lilla fågelunge tomt och tyst i boet Lilla fågelunge din mor kan ej förstå det hur ett liv får va så kort hur du rycktes från mig bort Lilla fågelunge alltid ska jag minnas Lilla fågelunge i mitt hjärta får du finnas tills vi möts en dag igen i den stora himmelen tills vi möts en dag igen i den stora himmelen













