Älskade pappa!

Som person var pappa tystlåten och hade hög integritet, blandat med en hel del humor och ironi. De egenskaperna gick i arv till mig. Vi som kände honom väl blev aldrig förvånade över alla hans upptåg. Som pappa minns jag honom som den person som alltid lekte med mig i trädgården, täljde visselpipor och gjorde pilbågar. Alla gånger vi spelade ”hästaminne” när jag var sjuk, för pappa sa alltid att man hade bättre minne när man var sjuk. Nu börjar jag förstå vad han menar och varför det var så för framför allt honom. Jag kommer ihåg alla de somrar som vi badade nere i sjön och jag såg pappa komma gåendes i sina mintgröna badtofflor nedför backen. Jag höll alltid tummarna för att han skulle hoppa spiken och inte dyka. Men vi som har upplevt pappas dyk, glömmer dem aldrig. Jag tänker också tillbaka på de utlandsresor vi har gjort med pappa, då han har fastnat i tullen, vi har sett honom åkandes uppe på bagagebandet bland alla resväskor, han har ramlat i poolen och försvunnit från bussen så att vi trott att vi aldrig ska få se honom igen. Listan kan göras lång och de fina minnen han har gett oss glömmer jag aldrig. Pappa har också haft ett liv som kantats av prövningar och svårigheter och livet har bitvis varit riktigt tufft, men jag väljer att minns alla våra fina och roliga stunder med honom. Jag älskar dig pappa! Jag hoppas att du är på en fin plats där du kan njuta av livet igen. Frisk och fri att göra allt du vill!